Rätt mat på tallriken

Vissa produkter, exempelvis fetaost och serranoskinka, är skyddade beteckningar. Att beteckningarna är skyddade innebär att endast varor som uppfyller krav på ursprung och tillverkningsmetod får kallas för fetaost respektive serranoskinka.

• Läs mer om skyddade beteckningar på Livsmedelsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Kunden kan också bli lurad om fel namn på en rätt eller ingrediens anges. På menyn får man exempelvis inte skriva fläskfilé om det serveras fläskytterfilé, eftersom det är en annan del av grisen. Står det krabba på menyn är det vad som ska serveras och inte till exempel crabstick.

Att ange på menyn att en produkt eller en maträtt är ekologisk, svensk eller att den kommer från en viss gård är inte heller tillåtet ifall uppgifterna inte stämmer.

Om en livsmedelsföretagare serverar något annat än vad det står på menyn är det naturligtvis vilseledande för kunderna. Men för exempelvis en allergiker kan en felaktig meny dessutom innebära stora hälsorisker. En allergiker som inte tål komjölksprotein men som kan äta får- och getmjölk kan bli mycket dålig om den serveras ost gjord på komjölk istället för fetaost.

Kunden har rätt att göra medvetna val och bör därmed få lämplig information om de livsmedel de konsumerar. Det är därför livsmedelsföretagarens ansvar att ge korrekt information för de livsmedel som de tillhandahåller. Detta omfattar till exempel märkning och presentation av livsmedel som etiketter eller menyer.

Bygg- och miljöförvaltningen genomför regelbundet livsmedelskontroller för att kontrollera att de livsmedel som släpps ut på marknaden är säkra att äta och att konsumenterna inte blir vilseledda. Bygg- och miljöförvaltningen har olika verktyg för att komma till rätta med avvikelser på livsmedelsverksamheter.

• Läs mer om hur livsmedelskontroller går till och vilka sanktioner förvaltningen kan ta till om verksamheten inte uppfyller lagkraven