Dödsfall och begravning

När en person avlider behöver anhöriga göra en bouppteckning. Kortfattat innebär det att reda ut och avsluta den avlidnes ekonomi. Man går bland annat igenom och gör en skriftlig sammanställning av den avlidnes tillgångar och skulder. Om det finns en efterlevande make eller maka ska hänsyn även tas till viss del av hens tillgångar och skulder.

Den avlidne personens tillgångar och skulder kallas dödsbo. Om dödsboets tillgångar inte räcker till mer än begravningen, och andra utgifter som är kopplade till dödsfallet, kan en dödsboanmälan ersätta bouppteckningen. Mer om det nedan under rubriken Dödsboanmälan.

På Skatteverkets webbplats finns en kostnadsfri blankett för bouppteckning som kan användas. Där finns även en folder som förklarar och visar hur man gör. Bouppteckningen ska lämnas till Skatteverket senast fyra månader efter dödsfallet. Om man inte vill göra bouppteckningen själv kan man ta hjälp från exempelvis en begravningsbyrå eller en jurist. Det är förenat med en kostnad som ska betalas av dödsboet eller ytterst av den som beställt bouppteckningen.

Mer information

• När en anhörig dör | Skatteverket
• Bouppteckning (SKV 461) | Skatteverket

En dödsboanmälan är en förenklad form av bouppteckning. Den kan ersätta en bouppteckning:

• om dödsboet saknar tillgångar, eller
• om tillgångarna inte räcker till mer än begravningen och andra utgifter i samband med dödsfallet.

Den som är dödsbodelägare kan ansöka om att få göra en dödsboanmälan hos individ- och familjeomsorgen. Ansökan ska göras i den kommun där den avlidne var folkbokförd.

En dödsboanmälan kan inte göras

• om det finns fastighet, bostadsrätt eller tomträtt
• om någon dödsbodelägare begär att en bouppteckning ska göras
• om värderingsfrågor är komplicerade
• när det krävs mer omfattande efterforskningar av den avlidnes tillgångar
• om hemmet är avyttrat (tömt) så att ett hembesök inte kan göras
• om den avlidne var svensk medborgare men bosatt utomlands

Det kan även finnas andra skäl till att kommunen beslutar att inte göra en dödsboanmälan. Exempel på det kan vara att det finns testamente, äktenskapsord eller särkullbarn.

När kommunen avslår en ansökan om dödsboanmälan är man hänvisad till att göra en bouppteckning istället.

Viktigt att tänka på

• Tillgångarna i dödsboet ska i första hand användas till begravningskostnaden.
• Betala inga fakturor efter dödsdagen, begär istället anstånd hos fordringsägarna.
• Stoppa autogiron hos banken (gäller inte försäkringar).
• Hänsyn tas även till efterlevande make/makas eller sambos tillgångar och ekonomi.

Mer information

Kontakta vid behov individ- och familjeomsorgen.

Om det inte finns någon som kan ta hand om den avlidnes dödsbo ska dödsfallet anmälas till individ- och familje­omsorgen. Individ- och familjeomsorgen kommer då ta hand om dödsboet fram till det att det fattats beslut om vem som ska ordna med begravningen och avveckla dödsboet.

Mer information

Kontakta vid behov individ- och familjeomsorgen.

Om dödsboets tillgångar inte räcker till en enkel begravning kan dödsboet söka ekonomiskt bistånd hos individ- och familjeomsorgen. De pengar som fanns i dödsboet på dödsdagen, och de som tillkommer därefter, ska i första hand användas till begravningen. Begravningskostnaden går före alla andra utgifter, även hyra, hushållsel och vårdavgifter.

Den som beställer begravningen ansvarar för att begravningsbyrån får sina pengar. Kontakta därför gärna individ- och familjeomsorgen för närmare information innan begravningen beställs.

Så här går det till

• Gör en bouppteckning eller en dödsboanmälan. Om dödsboet saknar pengar till begravningskostnaden, kontakta individ- och familjeomsorgen för att söka ekonomiskt bistånd.
• Ansökningshandlingar skickas till ansvarig för dödsboet, tillsammans med information om vilka handlingar som ska lämnas ihop med ansökan.
• Ansökan prövas och beslutet skickas till ansvarig för dödsboet.
• Beviljat bistånd betalas direkt till begravningsbyrån, om det inte finns särskilda skäl att göra på annat sätt.

Viktigt att tänka på

• Kostnaden för begravning och gravsten får tillsammans inte överstiga ett halvt prisbasbelopp¹. Kostnaderna ska vara skäliga.
• Från detta maxbelopp dras dödsboets tillgångar och mellanskillnaden kan beviljas.
• Kommunens maxbelopp hindrar inte att anhöriga ordnar begravningen till ett högre pris, men anhöriga får då lösa den fördyrade kostnaden på annat sätt.
• Dödsboet kan bli återbetalningsskyldigt om det tillkommer tillgångar i efterhand, exempelvis skatteåterbäring, försäkringar, återbetalning av avgifter och annat.
• Om den avlidne var gift eller sambo ska den efterlevande ansöka om biståndet. Även hens ekonomi kommer utredas och påverka rätten till bistånd.

Mer information

Kontakta vid behov individ- och familjeomsorgen.

¹ På Regeringens webbplats kan du se hur stort prisbasbeloppet är för aktuellt år.

• Startsidan - Regeringen.se Sökord: prisbasbelopp

Alla ska begravas

Att begrava (gravsätta) den som avlidit är obligatoriskt och ska enligt lag göras senast en månad efter dödsfallet. Enligt begravningslagen är Svenska kyrkan skyldig att upplåta en lämplig lokal för begravningar oavsett trossamfund.

Det är inget krav att ha en begravningsceremoni eller en minnesstund, men en sådan kan utföras på olika sätt. Om den avlidne var medlem i Svenska kyrkan kan man välja en kyrklig begravning, andra trossamfund har egna ceremonier. Man kan även välja att ha en borgerlig ceremoni utan religiösa inslag.

Vad som ingår i begravningsavgiften

Alla som är folkbokförda i Sverige och betalar kommunal inkomstskatt betalar begravningsavgift. Det gäller oavsett om man tillhör Svenska kyrkan eller inte. I begravningsavgiften ingår bland annat gravplats, gravsättning, kremering och lokal för begravningsceremoni utan religiösa symboler. Dessa rättigheter omfattar även folkbokförda som saknar inkomst och inte betalar kommunal inkomstskatt.

Vad som inte ingår i begravningsavgiften

Kista/svepning, transport av kistlagt stoft från hem/sjukhus till anvisad lokal för förvaring och visning av stoftet, annonsering, kistdekoration, begravningsceremoni, begravningsförrättare (om den avlidne inte tillhörde Svenska kyrkan), minnesstund, urna och skötsel av gravplats.

Dessa kostnader måste betalas av dödsboet eller anhöriga. Om dödsboets tillgångar inte räcker till en enkel begravning kan en ansökan om ekonomiskt bistånd göras.

Mer information

Begravningsbyråerna kan ge information om vad som gäller vid dödsfall och begravning, så ta gärna kontakt med en sådan eller läs på respektive webbplatser.

• Planera en kyrklig begravning - Svenska kyrkan
• Begravningsverksamheten - Hallstahammar-Kolbäcks församling (svenskakyrkan.se)
• Begravningar.se - Sveriges Auktoriserade begravningsbyråer SBF

På den sista webbplatsen finns information om det mesta som rör dödsfall och begravning, men även nedladdningsbara broschyrer om exempelvis borgerlig begravning, att förlora ett barn, och dödsfall i ett mångkulturellt samhälle.